Joel Tulldahl är tillbaka i hetluften som assisterande tränare i två lag samtidigt.
Joel Tulldahl är tillbaka i hetluften som assisterande tränare i två lag samtidigt.
Bildbyrån
Dela
Tweet
Skriv ut
Skicka e-post

Tulldahl om JSM-guld, Eslövcomeback och revben

"Jag kände suget"


HANDBOLL. Han har tagit JVM guld som spelare tillsammans med Kim Andersson och siktar på att bli förbundskapten.

Efter ett sabbatsår från handbollen är Joel Tulldahl nu tillbaka i bubblan mer än någonsin – som assisterande tränare i två lag samtidigt.

– Jag försöker att anpassa mitt ledarskap utan att tappa mina egna ramar, säger Tulldahl, en del av tränarstaben i både Team Eslöv och Sveriges kvinnliga U16-landslag.

Joel Tulldahl är idag förknippad med Team Eslöv (bakom Thomas Westerlund) och U16-landslaget (bakom Niklas Harris). Han har även starka band till OV Helsingborg och LUGI. Men uppväxten ägde rum i Hörbyknutarna.

– Min moderklubb är Lågan och som 14 åring skulle alla spelare ta på sig något form av uppdrag. Jag valde tränargrejen och började ansvara för bollskollan. Intresset för träningsbiten tog fart på allvar då.

Men i tonåren var det den egna karriären som stod överst på agendan. Det gick väldigt bra dessutom.

– Jag flyttade till Ystad för att gå handbollsgymnasiet Det blev spel i YIF och som 83:a fick jag spela mycket med årgången 82 – och de var väldigt bra. Min främsta merit blev ett JSM-guld och i laget fans spelare som Kim Andersson, Anders Persson och Björn Säterström.

Din plats i laget?

– Mittnia. Det var tacksamt att ha Kim bredvid sig.

Ah, du smög omkring i farvattnet – ungefär som Borgstedt gör?

– Precis…

Men du blev inget proffs?

– Efter gymnasiet blev det spel i Lågan, men jag hade problem med benhinnorna och kände att jag hellre ville satsa på tränarbiten. I Lågan fick jag tidigt ansvaret för damjuniorerna och det stärkte min tro.

En dag ringde det i telefonen.

– Claes Göran Möller som då var starkt drivande i Eslöv, han kommer förresten också från Hörby, var intresserad av att ha mig dit. Första året var jag assisterande tränare för Eslövstjejerna i division ett, bakom Markus Kvist. Säsong två blev jag huvudansvarig och jobbade bland annat med Erik ”Jerka” Sunesson (idag målvaktstränare i LUGI dam). Det blev två år i Eslövstjejerna då. Någon succé resultatmässigt blev det väl inte, men några av tjejerna tog steget till A-laget, minns Tulldahl.

Nämnas bör att damlaget spelade i Elitserien då, i skarven av storhetstiden.

Efter de två åren hörde Niklas Harris och Emme Adébo från LUGI av sig.

Vad erbjöd de?

– Rollen som assisterande bakom Niklas i LUGI:s damlag i två säsonger. Vi hade en fantastisk utveckling då laget etablerade sig i Elitserien. Sista året tillsammans pressade vi Sävehof till en femte och avgörande semifinal-match uppe i Partille.

Niklas Harris gick sedermera till H65 Höör. Joel Tulldahl hamnade i OV Helsingborg,

– Jag tog huvudansvaret i Helsingborg. Då låg laget i division ett södra. Vi vann serien utan att tappa en poäng och fick kvala till Allsvenskan. Där mötte vi Skara och vann med tio bollar borta och lika stort hemma. Det var en hyfsad start.

Första året i Allsvenskan gjorde OV det bra.

– Vi var på säker mark med fem omgångar kvar.

Sedan gjordes en satsning på klubben att nå högre.

– Det blev en missräkning, fick kvala oss kvar under mitt tredje år.

– Sedan kvalade uppåt år fyra, mot Skånela. I första halvlek på hemmaplan ledde vi med nio bollar, men förlorade med uddamålet.Vi kände väl doften av Elitserien och kunde inte hantera det. Sedan blev det torsk med fem borta.

Under den här tiden byttes det en hel del spelare, som inför varje säsong, i OV Helsingborg.

– Till mitt femte och sista femte år skedde en rejäl föryngring. Vi missade elitseriekvalet precis.

Sedan var det dags för någonting nytt.

– Jag tog ett år ledigt. Jag har två barn, Adrian 6 och Noah 4, och jobbar civilt som idrottslärare på Filbornaskolan i Helsingborg – med handbollsgymnasiet. Det var ett lätt beslut för att kunna få ihop alla delar med privatlivet.

Inför den här säsongen var du ändå tillbaka i handbollen – och i Eslöv?

– Jag och Westerlund hade pratat i perioder tidigare. Team Eslöv ville ha kontinuitet i den assisterande rollen och jag kände suget igen efter klubbhandbollen. Jag fick frågan och tackade ja.

När du kom till Eslöv var det många spelare slutade…

– Det blev några tapp mer än vad jag trodde när jag gick in i det. Jag trodde även att det skulle komma några nya spelare utifrån, men så blev det inte. Speciellt målvaktssituationen är speciell, Moa Sandell gör sin första säsong som senior och Evelina Sjöström (lån från H65) har aldrig spelat på den här nivån. Vi hade behövt en etablerad målvakt, men nu får vi bita ihop och för dessa två unga tjejer är det enorm möjlighet att utvecklas.

LÄS MER: Tulldahl om JSM-guld, Eslövcomeback och revben

Publicerad av Christoffer Ekmark på Skånesport.se

 


Publicerad: 05. januari 2017 06:00
¨

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få lokala nyheter
från Lokaltidningen Mellanskåne

Startsidan just nu