INITIATIVTAGARE. Lars Reis tycker att det är viktigt att inte skämmas för att man drabbats av afasi, därför har han startat ett afasi-café. Foto:

INITIATIVTAGARE. Lars Reis tycker att det är viktigt att inte skämmas för att man drabbats av afasi, därför har han startat ett afasi-café. Foto:

Bokhandlaren som startade afasi-café

”Viktigt att våga visa vad afasi är”

Av
Tina Nilsson

Hörby. Lars Reis är en mångsysslare. Under sitt yrkesliv har han haft minst två jobb åt gången. Han har arbetat som journalist, fotograf och bokhandlare.
Att arbeta med ord och text är det som har varit kittet i Lars arbetsliv. Men över en natt ändrades allt för Lars. En hjärntumör förhindrade honom från att göra vanliga vardagssysslor och plötsligt fick han lära sig läsa och skriva på nytt.

Skriva och läsa. Två elementära arbetsuppgifter för en journalist och bokhandlare. Men efter att hjärntumören opererats bort gick stora delar av Lars tal förlorat, han hade drabbats av afasi.
Lars pratar med en mjuk och lättsam stämma och utstrålar på många sätt glädje. En del ord blir till andra än vad Lars hade tänkt sig men ofta rättar han sig själv.
– Sa jag nu Sydamerika? För det var det jag menade, säger Lars när vi pratar om resor.
Men det är inte alla dagar som man kan hålla humöret uppe.
– Humöret går upp och ner. Nästan alla som drabbats av afasi måste ha medicin som hjälper till att höja sinnestämningen, berättar Lars.
Samtidigt är han noga med att påpeka att han själv har haft tur.
– Jag har kommit ganska lindrigt undan. Jag har "bara" förlorat en del av språket. Andra som får afasi efter en stroke kan samtidigt bli förlamade.
Lars har haft ett stort stöd av sin fru Ingrid och tillsammans fick de skapa ett nytt sätt att kommunicera. Med hjälp av skrivblock och olika tecken började de på många sätt om från början.
Att lära sig prata och skriva igen tog mycket tid och var stundtals tålamodskrävande för dem båda.
– Ibland tror folk att jag förstår mer än jag gör. Och ibland kan jag säga ja, ja, ja under ett samtal och då är det klart att den som pratat med mig tror att allt är solklart. Men det är inte alltid så. Men Ingrid vet hur hon ska läsa mig.
De fick kontakt med Afasifyren i Kristianstad och där märkte Lars att han inte vara ensam.
– Det var skönt att träffa andra som var i en liknande situation. Det gav mig väldigt mycket och jag började fundera på om man inte kunde starta något hemma i Hörby.
Planerna på ett afasi -café började ta form. Många som har afasi vill helst gräva huvudet i sanden och isolera sig. Lars vill hjälpa dem ut ur isoleringen.
– Man är ju samma människa som innan på många sätt. Man har samma intelligens som förut man kan bara inte förklara sig på samma sätt. Att ge afasi ett ansikte hjälper till att bryta isoleringen. Att samlas på ett enkelt sätt och prata över en fika är en bra start. Det gäller att man vågar börja prata igen.






.

Personligt

Namn; Lars Reis Ålder; 66 Familj; Frun Ingrid och sönerna Ola och Johan. Dit åker jag helst; Jag älskar att resa, jag har varit i över 40 länder. Vi har varit ofta i Rügen vi har följt utvecklingen sedan DDR-tiden till i dag. Jag tycker att det är en fantastik natur där. Då blir jag glad; När det går bra för mina medmänniskor. Det bästa med att vara med i Afasi- cafét; Att man får träffa andra människor i samma situation, att kunna dela erfarenheter och uppmuntra varandra. Det är en mötesplats där man ska kunna känna sig bekväm med att visa sig som man är. Bara för att man har afasi betyder det inte att man har ändrat sin personlighet. Det är viktigt att våga ge afasi ett ansikte. Då blir jag arg; Jag blir sällan arg men kan däremot bli lite småsur. Musik som inspirerar mig; Jag gillar storband och stora orkestrar. Skulle vilja träffa; Jag skulle gärna vilja träffa min morfar som dog innan jag föddes. Bästa bok; Med en bakgrund som bokhandlare har jag läst mängder med böcker. Efter jag fick afasi har jag läst två böcker. Nu måste jag följa varje rad med ett papper och ibland måste jag börja om från början flera gånger. Bästa film; Jag gillar White Christmas med Bing Crosby. Favorit mat; Jag äter det mesta, men inte inälvsmat. På söndagarna brukar vi äta något enkelt som pasta och det tycker jag är väldigt gott.

Publicerad 30 January 2010 00:00