Nabil Kassis (tv) och Christos Tziolas diskuterar hur man bäst kommer in i ett nytt samhälle. Foto: Anja Degerholm
Nabil Kassis (tv) och Christos Tziolas diskuterar hur man bäst kommer in i ett nytt samhälle. Foto: Anja Degerholm
Dela
Tweet
Skriv ut
Skicka e-post

Livsberättelser av nya och gamla Eslövsbor

Världen kommer till Eslövs stadsmuseum




Vernissage

Utställningen "Världen i Eslöv" öppnar lördagen den 11 mars klockan 11.30 och invigs av Christos Tziolas.
EMUS spelar sitt revynummer "Mot folkströmmen" och konstföreningen ARTiE ställer ut konst av Stina Johansson.

ESLÖV. Det bor många olika nationaliteter i Eslöv. Lär känna några av dem på utställningen ”Världen i Eslöv” som visas just nu på Eslövs stadsmuseum.

– Det är ett angeläget tema och syftet är att skapa en bättre förståelse för varandra, och ett mindre vi och dom-tänkande, säger Harriet Johnsdotter i utställningsgruppen.

Utställningen visar hur kommunen och föreningar arbetar med integration. Dessutom har 33 personer av 29 olika nationaliteter intervjuats om sin historia och hur de kom till Eslöv. Lokaltidningen har träffat några av dem, som Nabil Kassis som flydde kriget i Syrien. I hemlandet jobbade han som musiker och hade sin egen ateljé för att bygga stränginstrumentet qanum.

– Jag har turnerat över hela världen och spelade i Sverige för åtta år sedan, berättar han.

En konsert i Frankrike öppnade möjligheten att fly från kriget.

– Språket är det viktigaste när man kommer till ett nytt land och jag började lära mig svenska på egen hand när jag kom hit.

Han hamnade först i Broby och kom till Eslöv i maj förra året efter att han hade fått uppehållstillstånd. Nu studerar han grundläggande svenska på komvux efter att ha genomgått SFI-studier.

– Jag har funderat på att börja bygga qanum här i Sverige också, men det blir för dyrt med lokal och alla andra kostnader.

Söndagen den 26 mars gästar Nabil museet för att spela klassisk arabisk musik på sin qanum.

Kiril Ralevski från Makedonien deltar också i utställningen. Han kom till Eslöv 1966 för att jobba på Trempex, nuvarande Saint-Gobain Sekurit.

– Jag sökte ett bättre liv i Sverige – och det fick jag. Det var väldigt lätt att få jobb, men svårare att få lägenhet, minns Kiril.

Han jobbade kvar på Trempex ända till pensionen. Han bor kvar i Eslöv precis som sonen Lars Ljubonir, som den 6 april håller ett föredrag på museet om föräldrarnas förflutna i Makedonien. Många Eslövsbor känner nog igen Lars som i många år jobbat som matte- och NO-lärare på Norrevångsskolan.

Hur är det att flytta från en elvamiljonersstad i södra Kina till Eslöv? Det vet Lovisa He som kom till Sverige 1991. Åtta år senare flyttade hon och familjen till Eslöv.

– Då fick jag höra att det var Sveriges tråkigaste stad, men jag trivs jättebra här. Det är vackert och frisk luft.

Under fem års tid drev hon och maken en restaurang men numera jobbar Lovisa som personlig assistent.

– Det är bra att bo i en liten stad då har man större chans att umgås med svenskar och lära sig kulturen. I en stor stad är det lättare att isolera sig med andra landsmän. Jag tror även det är viktigt att vara öppen för att lära sig.

Slutligen träffar vi Christos Tziolas som flydde från militärjuntan i Grekland när han var 19 år. Väl i Sverige utbildade han sig vid Lunds universitet och jobbade i många år som systemvetare.

– Sverige är verkligen möjligheternas land, bara det att man kan ta studielån. Jag tog den chansen och har inte varit arbetslös en enda dag i mitt liv, säger Christos som numera är pensionär.

Men han är knappast sysslolös.

– Jag är utbildningsansvarig för Skånes alla fotbollsdomare. Och så målar jag gärna. Jag har aldrig ångrat att jag flyttade, Sverige är fantastiskt!

Utställningen ”Världen i Eslöv” pågår till den 30 april.


Lovisa He flyttade från elvamiljonersstaden Ghuanzhon i södra Kina till Sverige för 16 år sedan - och stortrivs.
Lovisa He flyttade från elvamiljonersstaden Ghuanzhon i södra Kina till Sverige för 16 år sedan - och stortrivs.

De makedonska rötterna märks inte bara i Kiril Ralevskis livsberättelse. Han har även bidragit till utställningen med en folkdräkt, två ikoner, en klosterstämpel och en kyrillisk bibel från Makedonien.
De makedonska rötterna märks inte bara i Kiril Ralevskis livsberättelse. Han har även bidragit till utställningen med en folkdräkt, två ikoner, en klosterstämpel och en kyrillisk bibel från Makedonien.

Publicerad: 09. mars 2017 16:00
¨

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få lokala nyheter
från Lokaltidningen Mellanskåne

Startsidan just nu