Foderbalar är hett eftertraktat men SVA påpekar flera risker med behovet, bland annat en oseriös marknad.

Foderbalar är hett eftertraktat men SVA påpekar flera risker med behovet, bland annat en oseriös marknad. Foto: Mostphotos.

Risk för afrikansk svinpest i utländskt foder

"Fler länder drabbas och det ökar risken"

SKÅNE.

Afrikansk svinpest fortsätter att breda ut sig inom Europa. Våra grannar i öst; Estland, Lettland och Litauen har drabbats. Fallen har ökat sedan smittan upptäcktes för fyra år sedan. Det är främst hos vildsvin man har upptäckt sjukdomsutbrott, men även tamgrisar.

Av
André Kvist

I samband med torkan och behovet av foder har Statens veterinärmedicinska anstalt fått många frågor om afrikansk svinpest. Att viruset tar sig hit bedöms som lågt men det finns andra orosmoment i torkans spår.

Att använda nyskördat hö, halm eller spannmål från områden där smittan upptäckts utgör en ökad risk för smittspridning, menar SVA.

– Det är en väldigt lång kedja av händelser som ska ske för att smittan ska komma hit. Det är väldigt låg risk, men vi ser att fler länder drabbas och det ökar risken för att det händer, säger Erika Chenais, veterinär och epidemiolog vid SVA. Vi kan inte säga att det inte finns någon risk, men det är väldigt låg sannolikhet.

Därför kräver EU:s regelverk att foder lagras utom räckhåll för vildsvin. För hö och spannmål är det lagring i 30 dagar och halm 90 dagar innan det får användas till foder.

Man gör bedömningen att det är en mycket låg risk att vi i Sverige ska drabbas av afrikansk svinpest när det nu krävs foder för boskapsdjuren. Men frågor från både lantbrukare och jägare har kommit in till myndigheten.

– Kan man välja så välj andra länder. De senaste länderna vi har sett utbrott i är Polen, Tjeckien och Rumänien, säger Erika Chenais och fortsätter.

– Den största risken är fortfarande illegala fläskprodukter som fraktas hit. Det är reglerat men förekommer ändå.

Drabbade smittområden i Europa, rött är fall hos vildsvin, blått hos tamgrisar, lila är fall hos båda. Källa: EU:s sjukdomsrapportering.

Drabbade smittområden i Europa, rött är fall hos vildsvin, blått hos tamgrisar, lila är fall hos båda. Källa: EU:s sjukdomsrapportering. Foto: Statens veterinärmedicinska anstalt.

Många privatpersoner, organisationer och kommuner ställer nu upp med foder från egna marker för att stötta lantbruket. Men SVA uppmanar till försiktighet. Det kan finnas giftiga växter på beten som kan orsaka allvarlig förgiftning hos djur, även efter växterna har torkats eller ensilerats.

Torka och översvämningar har en förmåga att gå hand i hand med smittor. Internationellt har man sett en ökad förekomst av mjältbrandsutbrott. Detta drabbade Östergötland 2016 under en period av torka. Sex gårdar och ett par älgar smittades innan man fick stopp på utbrottet. Erika Chenais påpekar att den tuffaste utmaningen för lantbrukare i behov av foder är bedragare.

– I och med torkan och behovet av foder finns det risk för en oseriös marknad. Vi har sett fall här i Sverige där man skördar och plastar in i princip vad som helst. Det är hygieniskt dåligt och ibland foder som inte är foder, säger hon.

Publicerad 25 July 2018 13:00