Matavfall och gödsel ger värme till 16 000 grisar

Maglasäte gård får Höörs kommuns miljöpris för sin biogasanläggning

HÖÖR. Mellanskåningarnas potatisskal och äppelskruttar ger värme till Maglasäte gårds grisar. Dessutom blir det till el som förbrukas på gården – men även av Höörsborna.
Nyligen fick Maglasäte gård kommunens miljöpris för sitt miljöarbete, bland annat med sin biogasanläggning.
– Det är en uppmuntran och visar att vi är på rätt väg, säger Peter Strid som driver gården tillsammans med sin bror Torbjörn och Peters son Kristoffer.
De säger att det ligger i sakens natur att man som lantbrukare intresserar sig för kretsloppstänkande och miljöfrågor. För åtta år sedan började de med vindkraft på familjens andra gård i Snogeröd. Och året efter investerade de i en biogasanläggning i Maglasäte.
– Vi hade en oljepanna innan som förbrukade 45 kubikmeter olja per år. Det var både dyrt och inte speciellt miljövänligt. Numera är vi självförsörjande både på värme och el, säger Torbjörn Strid.
Från början var det tänkt att anläggningen bara skulle användas till att omvandla gödsel till biogas. Men när de kom i kontakt med Merab, som börjat samla in matavfall från hushållen i Eslöv, Höör och Hörby, så fick de tänka om.
– Matavfall passar väldigt bra till biogasproduktion, så vi fick projektera om lite, berättar Peter.
Idag tar Maglasäte emot runt 100 ton matavfall i veckan. Och grisarna på gården äter drygt 500 ton mat i veckan, vilket producerar ungefär lika mycket gödsel.
Gödsel och matavfall blandas i en stor behållare som sedan leds vidare till en reaktor där den så kallade slurryn rötas. Där bildas själva biogasen och restprodukten kan sedan användas som växtnäring. Och cirkeln är sluten.
– Folk har frågat om vi har slutat gödsla på åkrarna. Eftersom kol- och svavelvätena reduceras markant i den processen luktar det betydligt mindre än färskt gödsel. Dessutom slipper vi köpa konstgödsel, så det är ännu en miljövinst, säger Torbjörn.
Spillvärmen på 4 000 kWh per dygn från biogasproduktionen värmer 5 000 kvadratmeter golvyta för gårdens grisar. Dessutom produceras 5 000 kWh el varje dygn, varav huvuddelen förbrukas på gården. Det som blir över säljs till Kraftringen.
I framtiden hoppas bröderna på att kunna förädla gasen så att den kan användas som fordonsgas.
– Det är en dröm, men i dagsläget kan man inte räkna hem en sådan investering. Vi hoppas att vi inom en femårsperiod kan ha en reningsanläggning på plats, att utvecklingen gått så pass mycket framåt, säger Peter.
De hoppas även kunna köpa in en ytterligare reaktor för att förbättra rötningsprocessen. Miljöarbetet handlar dock inte bara om energin. Efter årets skörd hoppas de kunna fodra de 16 000 grisarna med åkerböna istället för importerat sojaprotein. Grisarna får sedan tidigare bröd, vetedrank och vassle från livsmedelsindustrin som komplement till sitt foder.
– Grisarna växer mer om de får äta gott, konstaterar Torbjörn.

Publicerad 12 June 2017 16:00

Lokaltidningen Mellanskånes nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och få de senaste nyheterna tisdag och fredag